Jag är rädd för...

...tarmvred, stopp, prolaps & bråck. Allt som kan orsaka smärta och nya operationer. På något sätt känns det som ett NÄR inte OM. Kanske för att jag läser om så många andra som råkar ut för detta. Ligger liksom och gnager i bakhuvudet. Gör mig lite feg med vad jag stoppar i mig även om jag måste prova allt. Lika rädd som jag är för det, lika glad är jag för allt som funkar. Jag är glad för att min mage och tarm verkar vara i gott skick. Enstaka gånger lite flöden men det brukar stoppa lika snabbt som det kommer. Glad för att stomin inte pruttar som den gjorde i början. Om jag väntar lite för länge med att äta blir det dock lite pruttande när jag väl äter. Glad för att infektionen på magen och sårläkning gick bra (även om ärret blev fult). Glad för att jag inte hade några större problem med smärta efter operationen.