Geten gnäggar!

Ja alltså bud-geten! Denna veckan är kulmen på en massa jobb och tänk på projektbudgetar och avdelningsbudgetar. Idag första delmålet, att skicka in avdelningsbudget. 65,5 miljoner landade det på. Och det har lilla jag snott ihop typ...

Jag tror att jag jobbat mycket några veckor men min chef sa 3 mån... 8-19 har blivit standard. Men på fredag blir det aw, befrielse.....och efter det ta igen allt man inte gjort pga dom där getterna!

När jag började den här lilla bloggen var min ambition att skriva lite varje dag. Det misslyckas jag mer och mer med. Men jag hänger mig kvar, behöver den, behöver känna att ni finns där ute. Ni som förstår det som ingen annan förstår. Ni kanske förstår varför jag helt plötsligt fattar och tycker om Kent när jag lyssnar på det. Har jag aldrig gjort tidigare...

Dansvärk!

I lördags firade jag min födelsedag i förskott. Brädspel, alkohol och vänner. Allt man behöver. Vid 01:30 var suget efter dansgolv stort så in i taxi och iväg. Gud vad vi dansade. Först på ett ställe och sedan på ett annat. 05 tändes lamporna och hamburgare kallade innan promenad hem. Utpumpad med glad gled jag i säng kl 06:30. Ibland är det härligt att bara släppa loss totalt! Idag känns det i hela maggen. Träningsvärk. Bara vara med härliga människor. Känna sig som om allt är som det var. Människor som tycker om en oavsett. Återgälda dom som stöttat.

Mör

Känner fortfarande mör från gårdagens intryck. Motgångar säger mycket om en människa och jag är dålig på motgångar. Imorgon ska jag ha kalas. Fira födelsedag med vänner för att väga upp förra årets ickefirande. Varit riktigt peppad men gårdagens besök på sjukhuset gjorde mig ledsen så är det bara. Jag minns hur jobbigt det var. Dagarna, veckorna. Blåklädd. Potatismos. Smärta. Jag är rädd för framtida operationer. Minns den förra. Rädd för allt som kan gå fel. Fick mig att känna mig svag igen. Varse om att kirurger och sjukvård har makt över mig. Stomin gör ont idag. Mör den också.

Psykbryt!

Idag besök hos stomiterapeut. Eg för att vara med och prova påsar (Dansac). Men eftersom min stomi fortfarande ser ut som en champinjon typ och det kommer mycket luft ffa på natten så gissade hon att det kunde vara så att stomin är trång. Hon ringde upp kirurg för att kolla. Blä! Vad jag inte gillade undersökningen eller resultatet. Han stack ner lillfingret i stomin för att känna, och det stack och kändes i stomin!!! Hans dom var att det nog är huden som stramar. Åtgärd skulle då vara att typ lossa på stomin och vidga. "Enkel" operation. Han skulle tala med min kirurg. Kombinationen av att vara på samma plats man kämpade för ett år sedan och få detta besked fick mig att bryta ihop direkt jag gick utanför sjukhusdörrarna. Jag är rädd. Jag vill att allt ska vara bra. Gråt på spårvagn och buss. När jag sedan träffade en kollega utanför ICA bröt jag ihop lite till. Gissar att arbetsbelastning gör sitt också. Så vad händer? Jo men jag gissar väl att det blir ett läkarbesök som inte blir av på ett tag. Nu är det ju snart jul och sjukvården verkar inte komma igång efter sommaren innan det är jul!!! Jag är inte nöjd. Jag är inte heller nöjd över bemötandet i en stängd reception (vid 15:30!!!!!) som tyckte att ansvaret låg på mig att meddela stomiterapeut att jag inte betalat. Jag sa bara att om ni har stängt och inte kan rodda med det anser jag att ni bjuder på besöket (frikortet gick ut i tisdags).
Helt utpumpad blir det nu sova. Om någon därute varit med om att vidga stomin dela gärna med er, jag behöver input :)

Pushing it!

Jag fattar inte! Jag är dum! Jag försvinner in i jobbet. Måsten måsten. Fasiken, nu har 8-19 blivit normal dag. Jag år störd! Jag är liksom byggd för att förgöra mig själv.

Igår gick jag i vilket fall "tidigt". Hade fått en sånglektion i present. Tror inte jag hade gjort det pre-stomi. Prestige, perfektionism. Men igår körde jag för fulla muggar och vilken kick! Mer sådant. Mer att släppa kontroll och köra.

Hur mår stomin då? Jo men det rullar ju på. Mycket luft har jag ju nämnt, och så låter den ju ibland också. Vid lunch och runt 17 alt senare på kvällen ffa. Ungefär 2 ggr per dag är det som om massa luft vill ut. Jag dricker mig för lite. Huden är lite röd precis runt stomin. Men överlag funkar det. Tackar för att jag inte har problem med läckage.

Provdocka

I veckan hörde min stomiterapeut av sig. Inte för att stämma av recept eller kirurgtid eller så (ha! de har ju ingen koll) utan för att fråga om jag ville testa annan påse under 10 dagar. test för tillverkare. Jo men det kan jag väl tänkte jag. Skulle eg dit imorgon men jobbet kallade...kallade till möten...

Igår tror jag att jag fick lite vätskebrist eller så. Fick jäkligt ont i huvudet mitt på dagen. En huvudvärkstablett och lite vila tänkte jag. Sov i 3,5 h, vaknade 21.30 och bestämde mig för att fortsätta sova. Satte klockan på 07 men gick inte upp förrän 09! Herregud, snacka om att sova bort sin helg.

Idag har jag ivf varit ute och sprungit....

Imorgon är det jobb igen...stress igen...otillräcklig igen...

Hoppas ta mig i kragen och ringa någon sådan där hjärnskrynklare som kan skrynkla mig rätt i huvudet.

Just det, han den där mannen i landet med vin och baguetter har enligt FB skaffat sig en flickvän. Hur det känns? Inte så värst mycket alls. Jag har ju redan fattat att det vi hade var fejk...eller ja, en illusion kanske. Ett samarbete vi båda gynnades av tror jag. En dröm som inte kunde hålla.

Update

Hej Bloggen! Jag vet att jag har varit lite frånvarande ett tag, några slumpmässiga inlägg här och där. Det beror dels på att jag senaste 3-4 v snittat 48 h arbete mån-fre och sedan helgjobb på det (yes, jag lär mig inte trots en tjocktarm mindre) och dels p.g.a att det mesta rullar på. Jag har fortsatt inte fått någon läkartid men min stomiteraput ringde i fredags. Hon undrar väl varför jag inte hört av mig. Vi skulle samköra läkarbesök med besök hos henne och eftersom läkartid dröjer...

Redan förra veckan hade jag kollat upp ngn kbt-psykolog jag tänkte jag skulle träffa för att palla med mitt nya jobb och mitt liv för den delen. Jag har nog någon blandning av extrem prestationsångest och dåligt självfötroende. Utåt sett presterar jag bra eller bättre än bra, men det tar så jäkla mycket energi att alltid försöka göra allt 100% och ändå inte vara nöjd. Detta kankse har funkat på tidigare jobb som jag haft ett tag och som egentligen inte inneburit ngt ansvar.

Nu till något väldigt udda. Jag har ju berättat om den där killen som bor i ett annat land, ett land med baguetter och vin. Killen jag känt i 12 år, och känt lite bättre i typ 1,5 år på distans. Killen som jag sist hörde av dagen innan min operation. Nu helt plötsligt har jag vid 2 tillfällen får "like" på bilder på FB från denna person. En bild är den på min pimpade påse. Inga kommentarer, ingenting, bara "like". Jag fattar ingenting. Egentligen fattar jag inte varför jag har kvar honom som vän, är nog för att jag vill ha koll och samtidigt visa att jag har ett bra liv. Jag fattar ingenting i vilket fall...eller ja jag fattar det jag fattat innan...att det är en feg jävel.