En fullspäckad helg framför mig (om man ser till vad jag gjort på helgerna senaste månaderna). Imorgon hälsa på A på sjukhuset och sedan film på kvällen med the gang. De har inte sett mest av mig. Eller ja M jobbar jag ju med, men även han ser nog mycket mindre av mig. Sedan är det film igen på sön kväll med U. Brukar inte gå på Filmfestivalen, men detta året har det bokats upp 4 filmer. Ikväll är det invigningsfest. Jag är inte där. Förra året var jag det. Helt normal och full av energi. Ska även träffa C. Det ska bli kul. Jämföra magar. Jämföra historier.
A har sagt nej till Remicade. Hon vill opereras. 4 år har hon kämpat. Är trött. Nu kortisonkur och sedan remiss till kirurg för utvärdering. Jävla kortison som inte hjälpte på mig.
Jag har haft en tuff vecka. Livet har känts tungt. Hopplöst. Jag har konstant grubblat på om jag kunde förhindrat detta. OM jag bett om rektoskopi på senaste besöket i augusti! OM jag känt efter. När blev jag dålig? Kan detta hänt på 2,5 v verkligen. Runt runt runt snurrar tänkarna och givetvis spelar det ingen roll för NU sitter jag med påse på magen. Detta får inte hindra mig att leva. Våga göra saker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar