Idag 3e samtalet till sjukhuset. Ingen återbesökstid har dimpt ner i brevlådan. Sedan första samtalet har de alltid tyckt att "ja det är konstigt, det har ju gått ett tag". Jag sitter på väntelista men det blir aldrig min tur. "Mår du bra?" frågar de. Hm, ja vad vet jag, hur ska man må? Erfarenhet från sjukhuset är att om man ska hävda att må dåligt så ska man verkligen må dåligt. Nä men jag tror jag mår hyfsat. Vill gärna träffa min kirurg. Har bara bytt 2 ord med honom efter op och skulle gärna höra lite mer om vad han hittade där inne etc etc. Erbjöd mig att får träffa annan kirurg men jag vill ju träffa "min". Efter lite letande i kalendern kunde de inte säga annat än "Ja du har ju ändå väntat så länge så du kan lika gärna vänta lite till".... Att jag ska behöva ligga på. Alltid samma visa.
Jag har snart avverkat min första heltidsvecka. Ugh! ska bli skönt med helg. Jag tror mer och mer att jag ska våga mig ut på en liten provjogg till helgen. Undrar hur magen mår av det. Bussen hem från jobbet på de sönderkörda vägarna i stan vill magen helst slippa. Men testjogg mellan köket och vardagsrummet funkar OK (som om det nu skulle säga något). Längtar, längtar, längtar efter att träna. Det var längesedan jag har tränat som jag vill pga skador. Jag mår som bäst när jag får springa.
P.S Har kliat mindre runt stomin idag. Jäj! D.S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar