Söndag? Nej, lördag!

Idag har det återigen känts som sista dagen innan jag ska börja jobba. Konstigt. Jag har 1 vecka kvar! Sluta noja. Så har drivit runt i sann söndagsmanér trots att det är lördag. Varit på marknad, ätit, drukit en öl i solen, ätit och nu hittat hem till soffan.

Idag var det mycket svamp i maten jag åt (plockade bort en del). Ber till tarmguden att det snällt ska passera. Återstår att se.

Tack till alla er underbara som hejar på mig i jakten på att besegra mina faror!!!

Inte bortamatch, men borta och nu hemma

En trygg flicka blir en modig flicka så den här flickan sov borta och badade i havet framför folk som  inte är familj. Vill förtydliga att jag sov i ett eget rum. Allt kändes som ett stort steg för mig. Jag var och hälsade på M som jag jobbar med. Vi promenerade, grillade, drack öl, dansade inte men tittade på folk som dansade, drack mer öl och pratade, såg solen gå upp, sov en snutt, åt frukost, badade & fikade. Det var underbart. Solstrålar att spara och värma sig med. Hopp om att det finns pojkar som honom där ute.
Nu hemma nyduschad och med en kebab i maggen.

Shoppar mig lycklig

Har precis bränt mig på tungan av att dricka kaffe ur min nya muggtermos. En sån där riktigt fin som riktiga skogsmullar använder. Röd. Jag gör ju kaffe i en sk Don Pedro så det blir hot hot hot. Förutom denna skönhet gick jag loss på rean och köpte inte mindre än 3 väskor. På alla kort i modern tid har jag samma väska. Billigt var det och skinn var det. Jag vet att detta är något annat än lycka, men närmsta jag kommer just nu. Åh! Köpte en klänning också. Har aldrig klänning men imorgon blir det tur ut till skärgården och kanske även dans på en brygga. Kanske får jag lite oxytocin då. Tryckare någon?
Idag ska jag ev se om min kropp pallar att springa lite längre. Har ätit lite dåligt sista dagarna så vi får se hur orken är.

Oxytocin!

Det som är positivt med att ryggen blivit lite bättre är just att ryggen blivit lite bättre. Det negativa är att den här bruden sover länge på morgonen. Idag ville jag dock inte vakna, idag låg en pojke och kramade om mig i mina drömmar. Så verkligt. Saknar. Saknar. Snart får jag be någon utav mina killkompisar att ställa upp och bara ligga och krama om mig. Oxytocinbristen är påtaglig. Likt en svältande längtar efter mat...

Beslut gör mig lugn och jag har till 95% bestämt mig att tacka nej till lägenheten jag kollat på. Inte ett solklart uppköp jämfört med vad jag har och så orkar jag inte flytta. För en gångs skull lyssnar jag på mig själv och jag vet att en flytt med att packa och fixa i nya lägenheten inte bara sliter på mig fysiskt utav även psykiskt.

Imorgon ska jag träffa A. Nu x antal månder ska vi träffas. Båda med påsar. Gissar att det blir mycket pås-snack men också mycket snack om framtiden. Reservoarens vara eller icke vara...

Halvtid i semestern

Vaknade upp tidigt i lördags och mådde dessutom oförskämt bra. Insåg snabbt att något hänt i Norge som vi under vår dag inte hade en aning om. Samma sak var det när jag bodde i Paris och prinsessan Diana dog...och dog I Paris. Hade ingen tv eller tidning då så det var först när jag kom till jobbet på eftermiddagen som jag förstod vad som hänt (efter att jag först trodde att det var ett skämt).

Sedan (nr1) jag var och kollade på den där lägenheten har jag svårt att bestämma mig om det är något för mig. Det är en lägenhet i ett jättepopulärt område och den är stor och billig. Den stora nackdelen som jag ser det är att tvättstugan ligger precis under lägenheten. Även om nuvarande hyresgäst säger att dom inte hör detta är jag skeptisk då jag nu bott 3,5 år under en fläkt och vill komma ifrån denna typen av ljudkällor. Jag borde säga ja enligt alla kompisar, men dom är inte jag... Vi var dessutom 7 st som kollade på lgh så den är inte på något sätt min om jag vill ha den. Jag har 2 dagar kvar att tänka och det pendlar fram och tillbaka....

Sedan (nr2) jag var iväg i fredags har jag tänkt mycket. Tänkt på att det var länge sedan jag var iväg på något liknande. Visst jag och D hade ju lite liknade upplevelse med helnatt på stan i Paris för 2 år sedan, men honom kände jag sedan tidigare. Nu var ju inte detta en date, men om det hade varit det så hade det nog varit en ganska perfekt sådan. Säkert just därför, om man inte känner att man ska "sälja" sig själv så kan man fokusera på att bara ha kul. Jag var som sagt ganska ledsen när jag gick hem just för att jag förstår det stora mentala hinder jag kommer att behöva ta mig över för att visa mig för någon som inte är läkare, familj eller nära vän. MEN det jag tänker mest på är hur skönt det var att få ha denna upplevelse. En dag som bara fortsätter och man inte vill gå hem. En dag där få stunder är tysta. En dag där man känner sig avslappnad och glad (förutom just de stunder maggen brummar loss). Det finns hopp.

Glad och ledsen i en salig blandning

OK så jag har varit iväg idag med en pojke från jobbet som inte vet att jag har stomi. Berättade dock att jag varit sjuk i höstas men inte att jag sedan dess har stomi. Så, vi träffades för att att åka sightseeing i stan. Stan vi båda bor i. Efter det blev det öl och mat och öl och mat och öl osv. 04.33 var jag hemma. Glad och ledsen. Så fort vi skildes åt tittade jag ner på min luftfyllda påse och gick hem gråtandes. Och detta är en kollega och vän. Undrar hur detta ska gå. Hur ska jag våga visa mig. Sent sent på kvällen blev det tal om att åka hem till honom och dricka öl. Jag kan inte, vågar inte, orkar inte. Sa att jag har en hemlighet. På vägen hem grät jag i regnet. En resorb på det så blir allt säkert bra och alla blir glada och lyckliga på alla sätt...

Ny lägenhet?!

Ända sedan dag 1 har jag vantrivts i min lägenhet. På pappret var det min drömlägenhet men så fort flyttgubbarna lämnat lägenheten hörde jag det. Fläkten. Ovanför min lägenhet sitter skorstenen och i den fläkten för ökat självdrag. Det dånade och tjöt i hela lägenheten. Efter många vändor fram och tillbaka är det nu OK. Sedan ska vi inte tala granne som INTE är frisk. Jag är luttrad men...
Jag har alltså under mina 3,5 år försökt komma härifrån och nu mer eller mindre funnit mig i detta. Ser charmen i eländet. DÅ dimper det ner ett erbjudande om omflyttning. Då blir jag sådär som jag tänker även med stomin. Jag vet vad jag har och kan hantera det, men vad får jag om jag börjar om på ny kula. Ska jag bli besviken igen? Nåja i detta fall är vi fler som ska kolla på lägenheten. 2 lägenheter innan har jag målat o fixat golven, blir trött bara jag tänker på flytt. Packa och dona. OM det nu blir flytt så är det flyttfirma som gäller. Jag har kånkat nog med grejer tidigare i mitt liv.  Så kolla lägenheten blir morgondagens projekt tillsammans med lite styrketräning. Idag tog I och jag oss ut till södra skärgården med 1,5 kg kräftor. Mums!

Den här bruden har gjort nr2 utomhus!

Men först: Gött mos Maria och Anna. Vi funderar vidare och hoppas fler tycker det låter som en bra idé :)

Och så det där med nr2. Det är ju en hel del första gånger nu med påskompisen. Idag spontangrill vilket innebar att jag hade mini-påse som vanligt. Brukar ju preppa med midi när det ska ut och ätas eller drickas. Nåväl nöden har ingen lag så peppad av I begav jag mig ut i buskaget med en rosa hundpåse (måste ju vara lite fin när man är ute). Uppdraget lyckades och lite handsprit på det så var man så gott som ny. Är ju enklare att göra nr2 än nr1 nuförtiden! (positivt tänkande)

Andra första gånger jag har kvar: Resa utomlands och ha sex. I och jag gjorde en att-göra-lista fram till nästa sommar. Min lista är:

-ta körkort
-ha sex och resa utomlands (en tvådelad punkt)
-springa ett milslopp

Vettig eller inte vad vet jag...

En idé

Som ni vet brottas jag ju en del med att känna mig ledsen, tycka synd om mig själv och ibland känna att mitt liv tagits ifrån mig. Så är det bara. Men som så ofta när jag känner mig nere kan det mitt i alltihop dyka upp produktiva tankar och hopp. Som jag redan avslöjat ska jag göra lemonad och göra mig en förmögenhet på någon smart grej - påsmiljoner! Skämt åsido, den tanke som slog mig igår tog mig ifrån att tänka på årsmötet för ILCO jag var på som var som PRO och en vilja att förändra. Lyfta fram oss unga. Sedan tänkte jag att det kankse inte är där man ska förändra utan som fria agenter. Vi sitter en massa unga människor och bloggar, läser bloggar etc. Tänk om vi kunde skapa ett forum där vi finns som grupp. För oss själva och för andra. Vi har massa tankar, känslor, erfarenheter och idéer som säkert kan hjälpa oss själva, andra och kanske till och med våra plånböcker. Via diverse studieförbund kan man t.ex få hjälp med studiecirklar och lite ekonomisk hjälp. Undrar hur det är med att få EU-bidrag. Känns ju väldigt inne. I och med att detta dök upp i mitt huvud vid 1-snåret i natt har jag inte så mycket mer att komma med. Jag menar inget överambitiöst alls. Jag tänkte bara slänga ur mig det för att se responsen.  Jag är för övrigt inte alls den som drar igång sådant här. Jag brukar hålla mig till att ordna After Work med jobbet eller konsertbesök med kompisar. Men det känns liksom vettigt.

Give me give me give me KORTISON

Huga baluga! Imorgon ringer jag VC. Eksemet kliar, svider och drar i ärret. Krävs hela min kraft för att inte klia sönder huden. Jag säger bara: Att klia är bättre än sex! (som jag minns det ivf...). Har ju haft eksem hela mitt liv och det som är så lurigt med dom där jäklarna är att först är det sååååå skönt att klia. Underbart. Men sedan kommer man till en gräns när det sköna blir smärta. Så lugnar det sig lite för att sedan börja klia och man bara river upp det ännu mer. GE MIG KORTISON: STARK!
Många timmar av Sex and the City har det blivit idag. Regn regn regn som motiverat totalslapp. Ingen loppis med andra ord. Imorgon får sjusovaren ta sig upp i tid för racet att få en tid på VC. Planen är att låta desperat och betona operationsärr. Att bara komma dragandes med eksem ger nada tid.

Dagens boost var att läsa om denna boxande kille med kolostomi.

Sunday Mercury - Kid Colostomy

Kli kli kli

Jepp eksemet är tillbaka! På typ en timme igår var det tillbaka. I natt vaknade jag 2 gånger av att det kliade såååååå mycket. Just nu sitter jag med is på ärret. Ett försök att förmedla hur det ser ut nedan. Hela ärret och sedan sträcker det sig ut till leverfläcken. Strange.

Dagen spenderades i skogen. 8 km från en förort till en annan. Spår av skumma nattverksamheter längs hela vägen. Kablar som bränts etc. Värmen under tröjan förbättrade inte eksemet. Blev även 2 öl på stan med I.
En bra dag. Imorgon bakluckeloppis om denna loppan tar sig upp i tid.

Hudfärgad?!

Tänkte på en grej idag på väg hem från affären (i affären tänkte jag på hur usel mat jag köpte. Mycket tomma kalorier om man säger så). I vilket fall, på väg hem tänkte jag på det där med hudfärg. Är alla hudfärgade påsar vit hudfärg eller vad man ska säga. Ja nog för att det nu lanserats svarta påsar men annars får alla gå runt med samma hudfärg? Det är ju inte bara konstigt utan diskriminerande i så fall. Någon som vet?

Om gårdagen var lång är dagen kort. Sov länge. So what, vila är min plan. Stytketränade faktiskt idag, men hemma inte på gymet. Tar emot att gå dit. Är nog delvis någon slags osäkerhet men ffa det faktum att det räcker bra att träna med det jag har hemma.

I övrigt har jag bara slappat. Börjat plöja igenom Sex and the city igen. För 3e gången. Det är så fantastiskt orealistiskt. Nu 3e gången är jag mer på Mr Bigs sida. Lagom intressant jag vet. Kanske för man har hela historien klar för sig på förhand. Men ett lyckligt slut är det lättare att ta skiten på vägen. Undra hur man själv kommer se tillbaka på saker och ting. Har för övrigt redan svårt att komma ihåg smärtan efter operationen. Vet ju att det är så vi människor funkar men har inte upplevt det så tydligt innan. The bliss of forgetting.

Världens längsta dag

Uppe tidigt idag för att återigen besöka vaxdamen som egentligen är en glad polsk tjej. Ritch ratch så var jag ute på gatan igen kl 10:15. Rådvill kollade jag in lite rea. Har nog aldrig varit inne i stan så tidigt. Belöning: 2 par jeans. Superlåga. Midjan går under stomin. Great. Fick återigen bevis på att jag är mindre än vad jag tror. Fick springa ut och byta storlek flera gånger. Ja ni vet sådär smidigt när man är ensam och yrar runt men något illapassande plagg orolig för allt man lämnat i provrummet. Väl hemma lyckades jag få tag på min fastighetsskötare och cykel. Miraklernas tid är inte över! Det vrak jag ställde in för ett år sedan funkade fint efter pumpning, smörjning och lite mekande. Hur grymt som helst. Minns att bromsarna inte funkade alls (sitter i navet) och lät som skenande elefanter. Kanske jag också kan självläka. Helt plötsligt har man en tjocktarm och allt är tillbaka på noll. Håller inte andan i väntan.
Annars då? Hm, ja det går la... Ibland OK, ibland bra, ibland inte bäst.
Rent fysiskt dras jag med det där trycket i jämnhöjd med stomin fast på motsatta sida. Hugger till ibland men annars mer som ett tryck. Har ingen aning om vad det är. Har haft det sedan direkt efter operation. Kanske någon trång passage...
I ett sommarstängt Sverige ger jag upp tanken på sjukgymnast för tillfället och tänkte ev våga mig till gymet imorgon.

Listor

Dessa eviga listor att beta av. Så fort jag har semester flyter allt upp till ytan som inte blivit gjort innan under året. Flyter upp som gamla lik. Idag hade jag t.ex på min lista att lämna in min cykel för service. Min cykel fick under första 2 åren inte plats i cykelrummet och mådde inte så bra av det. Har nu vilat 1 år i cykelrummet. SÅ idag köpte jag en cykelpump bara för att kunna ta mig till cykelreparatören. Väl nere i cykelrummet insåg jag att låset bytts. NY sak på listan: ring fastighetsskötaren. Givetvis är listan i Excel ;) Hela semestern ligger i Excel. Arbetsskada.
En annan sak som lades till listan idag: ringa sjukgymnast. Känner att jag behöver lite hjälp med mag- och ryggövningar. Dels för tips och dels för att få hjälp att våga. Grejen är lite den också att jag inte gillar att ligga på mage. Känns obehagligt för stomin. Så lite bra ryggövningar där jag slipper det skulle göra mig glad. Jag är ju annars ganska van vid att träna men känner mig lost just nu. Vet att jag med min friska kropp alltid tagit i lite för mycket så....

Semester dag 2 and counting

Idag har jag fått sprungit. Idag har jag mått bättre. Nu är det 1 eller 2 dagars vila. Hm. Unnade mig en cupcake med utsikt över Gbg och rusningstrafik. Min hemester är de små uppdragen. Imorgon ska jag fixa frillan och käka falafel. Behövs inte mer än så. Hemester a` la pensionär. Idag roade jag mig även med en tupplur på soffan och allmänt slappande hela kvällen. Sanningen är ju den att de dagar jag springer blir jag bra slö efteråt...och sedan är jag bra slö efter allt som hänt. Hade det inte varit semester hade jag inte vetat vad jag skulle ta mig till. Gick på tomma batterier.

1 mm från gråt...

...hela tiden. Idag tror jag jag gråtit 4 gånger. Nä alltså det är inte så att jag gottar mig i att må skit. Jag bara gör det och just nu har jag ingen kraft att ta mig ur det. Dvs träffa folk och komma över sig själv. Tidigare när jag mått såhär har jag ringt vänner eller familj. Men i ärlighetens namn orkar jag inte höra att jag ska rycka upp mig och se det positiva. Jag vet att jag kommer rycka upp mig, jag vet att jag kommer grilla, umgås och spela clown som jag alltid gör. Men just nu är det inte läge. Just nu tycker jag synd om mig själv och är arg på livet. Just nu kan jag inte hålla uppe skenet. Just nu svarar jag inte i telefon eller är jävligt kort. Om jag bara hade kunnat träna hela tiden. Då lever jag.

Trädkramare

Idag var det vandring på schemat. I vanliga fall brukar vi vara några stycken som går men eremiten skulle gå själv. Problemet med det är att jag har världens sämsta lokalsinne. Valde ändå ett område jag varit i många gånger men ändå var jag lost några gånger. Hallå eller. 12 km blev det. Valde bort det fetaste stödbältet, tog det som är som ett tajt linne typ. I denna sanna pionjäranda valde jag att satsa på pizza med både paprika och svamp efter vandringen. OK plockade bort lite av svampen men ändå. Vandringen kändes lång. Helt däckad efteråt. Ont i huvudet. Men det är härligt att låta kroppen arbeta. 1 km hade jag på mig tåskorna. Underbart fri känsla. Tyvärr kostar den fria känslan ont i knät och hälsenan så jag tar det lite i taget.
Som jag gissat innan innebär ledig tid att jag hinner tänka och känna. Som tur var är det tomt i skogen och träden bryr sig inte om den stackare som går och gråter.

Mensvärk!

Vaknade idag upp 12.50 till semester med en trevlig AW i backspegeln. Att jag sov så länge idag hade nog mest att göra med natten jag hade mellan torsdag och fredag. När jag lade mig i torsdags började jag känna av mensvärk. Satt i äggstockar och ändtarm typ. Har någon gång per år även innan påsen fått ryslig mensvärk som kunnat ge svimningskänslor. I förebyggande syfte tog jag värktablett. Inget som bet på värken. Blev bara värre. Äggstockar, ändtarm och rygg. Gick upp och vankade lite i lägenheten med resultat att jag höll på att svimma och var tvungen att springa och kräkas på toa. Lade mig igen för att strax därpå upprepa föregående. Vet inte hur länge jag låg och kved innan jag tillslut somnade. Men många timmars sömn blev det inte. Trodde inte jag skulle palla med att jobba, desto mindre gå ut efter jobbet. Men det gick fint och vi hade trevligt. Alltid kull att träffa kollegor efter jobbet. Inte nog med det får man alltid lite härligt skvaller ;)
Vädret är oförskämt fint och efter lite Resorb ska jag ta mig ut med mina tåskor. Gissar att jag inte kommer att göra många knop idag. Imorgon satsar jag på vandring för att kicka igång min aktiva semester :) Helt fri är jag dock inte, kommer behöva jobba på måndag. Men det är OK, allt för att inte ha behövt stressa ihjäl sig i veckan.

Nu ska här badas!

För att visa att jag inte skämtade i tidigare inlägg. När jag gör saker GÖR jag det:

Har blivit alldeles för dålig på att dricka under dagarna. Nu när jag börjat springa känns det viktigt att inte bli för dålig. Pinket avslöjar ju status. När jag har med mig blandsaft på jobbet dricker jag mer, så jag får ladda upp med det efter semestern. Utöver det är det mycket ballong nuförtiden. Luft luft luft. Ett par gånger denna veckan har det kommit någon riktig truddelutt från stomin. Innan jag hunnit lägga ljuddämpare på. Jag dog inte av det. Vad ska jag göra. Jag låtsades inte om det. De som varit i närheten har svenskt låtsats som inget heller. Så till en gammal goding som tycker om att göra gästspel här: Eksemet. Yes, kommer och går, kommer & går. Nu kommer det.

Imorgon blir det att ta på sig "big bag" dvs Midi. På AW med jobbet. Fira in semestern. Tycker det är skönt med större påse när det ska ätas och drickas. Inte behöva ha sån koll.

"Hemester"

Lycka är väl ändå att byta till sig mindre nederdelar och större överdelar, dvs att man har mindre rumpa än man tror och större hylla.

Nu har jag 2 dagar kvar till semester. I mitt huvud gnager "ta vara på ta vara på ta vara på för snart är den slut". Hemskt eller hur. Men sen kommer liksom hösten. Mörka långa hösten. Till hösten kan ett nytt jobb vänta. Gammal arbetsplats, nytt jobb. Sedan fanns det det där andra jobbet som någon tipsade om. Som jag borde ringa någon om. På en liten arbetsplats. Vet inte om jag vill. Tänker att ett möte kan inte skada men ändå går dag efter dag utan att jag ringer dom. Kanske imorgon. Kanske inte. Undrar vart det nya på nuvarande kan ta mig. Titeln låter finare. Kan säkert bli ännu finare. Jag har ju ägnat 3,5 år med att ge allt (och bli sjuk). Vill inget annat än att sluta men vill inget annat än att stanna kvar. Konfliktfyllt? Ja!

Semestern då? Jo jag kör en "hemester". Mina projekt är att vara mycket vid havet, vandra mycket och vid sämre väderlek vara turist i min egen kommun typ (fick tips om en cool app där man får sightseeing via mobilen när man åker kollektivt. Den ska jag testa). Köpa ett regionen runt kanske och vidga vyerna. Tror jag kommer bli expert på matsäck i sommar. Så är det det där med Paris. Jag vill dit. Har tittat på resa. Finns till rimliga priser. Även med hotell med toalett på rummet. Bara en 3 nätter eller så. När jag tänker på Paris tänker jag på honom. Blir arg. Jag vill åka dit för att stan inte längre ska förknippas med honom. Jag vill åka dit för att jag älskar stan. Jag vill åka dit för att prova mina vingar med påsen. Kanske blir det något helt annat. Kanske charter med I. Livet har gång på gång bevisat att mest och roligast händer när man inte har några planer och är nöjd med det och minst och tråkigast när man inte vill något annat än att ha planer.

Nattsudd i Paris



Rambling

Kanske inte framgår så mycket i bloggen men jag är typen av människa som snöar in på grejer. När jag t.ex ska köpa baddräkt så är det ett projekt. Jag kollar, köper, provar, kollar igen och köper. Tänker om och byter, köper nytt. Orkar man inte prova blir det lite som det blir. Idag kom jag hem med 2 nya baddräkter och lite udda bikinidelar. Gillar udda. Jag är udda. Jag är tjej men också killig. Tycker tjejer ofta kan vara fjantiga. Skvallriga. Omständiga. Killar är raka. Nog för att det där med tjej och kille kan ställa till det ibland. Känslor och så. Men det brukar gå bra. Innan jag blev sjuk hängde jag med 3 killar. Underbart. Konserter, öl och skitsnack. Nu är jag ju lite annorlunda än mitt vanliga annorlunda jag. Vi har glidit isär. Men det är det som är så underbart med killar. Om jag skulle ringa skulle det inte vara sura miner eller "varför har inte du ringt?!" Killar är också fjantiga i och för sig. När de pratar om tjejer, vad de tycker om hos tjejer. Ofta vill de ha helt meningslösa tjejer. Skrattar åt dom ena stunden och vill ha dom nästa. People! Jag vill ju också ha någon givetvis, men är inte så noga med det. Inte desperat. Absolut inte. Men tycker om att vara tillsammans liksom. Drivet i tillvaron. Jag har ju aldrig strävat efter familj och barn så den pressen finns inte. Jag vill rå om mig själv och upptäcka världen. Egoist, ja kanske det. Känner liksom inte att behöver föra mina gener vidare. Jag är inte en sån som inte tycker om barn. Det gör jag! Dom är balla! Men jag har haft en lång process att bli människa själv så jag är inte redo. Och en påse på det. Innan påsen kom in i mitt liv började jag känna mig som en nöjd människa mestadelen av tiden. Det var härligt. Har alltid haft något som följer med mig som gör mig ledsen ibland. Men det har liksom blivit hanterbart. Nu ställer påsen till det för mig. Det ledsna tittar fram allt oftare. Jag försöker göra allt gott men känns som om det bara kommer skit tillbaka. Jag vet att det är fel att säga så. Det är inte sant.
Jag undrar hur min semester kommer att bli. Jag har ju valt att inte göra några planer. Jag vill vila. Vara själv. Ja ser det som en bra sak. Vet inte om det är det. Vet inte hur det blir när jag inte går till jobbet. Det är ju det jag gör. Jobbar. Det är där jag håller humöret upp och skämtar. Där jag inte hinner tänka på annat. På mitt liv.

Ramble, ramble, ramble... Nu åter till verklighet och tvätt som ska hämtas.

Jag hjärtan baddräkt

Efter helgens badande var planen att idag investera i lite nya badkläder. Jag trivs bra i baddräkt, har alltid gjort. Nu är det ju lite på modet så man kan hitta något mellan ytterligheterna tantigt och sportigt. Snyggt helt enkelt. Vill förtydliga att jag inte känner mig rädd för att visa påsen, det är inte det. Men jag gillar liksom att baddräkt håller allt på plats. Givetvis är jag ute alldeles för sent. Totalt utplockat. Men fick med mig en randigt skönhet hem och har en till jag spanat in. Kolla in nr 2 som jag länge stod och kollade på (med vitt upptill och ett axelband). Vitt är aldrig bra med badkläder men kan ju bjuda på lite "nippelchock" på stranden. Förvirra fienden. Är lite snål också så mer än 200 SEK lägger jag ogärna.

Just det en sak slog mig igår efter min nya fina mobil slagit i gatan. Man kan operara bort tarmen och mycket annat men fortfarande blir man sådär arg för småsaker som en naggad mobil. Sån är väl människan...

1.

2.

Något nytt & något gammalt

I fredags kom äntligen mina tåskor. De testades på promenad igår. De gamla krigsskadorna gjorde uppror. Det är dom jag ska försöka bli av med genom att träna upp kroppen utan stöd. Får se hur det går. Sköna är dom ivf och kul. Behöver kul saker. På loppisen igår fyndades det även en gammal vandringsryggsäck. Vem blir coolast i skogen i sommar? Me!
Idag har det joggats trots de där krämporna. Min respekt för kroppen är minimal efter påsen. Pain is only a state of mind. Så låter det nu...får se imorgon...
Känns fantastiskt att kunna springa 5 km, i feb klarade jag 500 m.
Idag badades det för första gången också. Jäj! Nästa steg är att testa heldag på stranden. Nu bytte jag ju påse direkt efteråt.

Saker jag gjorde tidigare...

...är jag inte sugen på längre. Traditioner har jag redan konstaterat att det suger just nu. Allt som tidigare varit påminner att det alls inte är vanligt. Jag orkar inte. Imorgon den årliga loppisen och en av årets höjdpunkter känns bara blä. Man kan tro att vara med familjen skulle vara något som stärker och gör en glad, men just nu gör det mig bara tyst o sur o ledsen. Lösning: nya traditioner. En positiv sak för veckan är att jag sade nej till en grej på jobbet. Ja vad då kan man tänka, men det händer inte ofta. Sååååååå skönt. Nej nej nej nej.