Naprapat

Ha! Fick tummen ur och ringde min naprapat idag. Min höft bråkar med mig till den grad att jag tog tag i det. Lämnade ett meddelande och flaggade för min nya konstruktion. Blev positivt överraskad när jag sedan blev uppringd. Han frågade bara lugnt var stomin satt och sade att det kanske var vissa saker han inte kunde göra med att knäcka och ha sig men att det gick att lösa på annat sätt. Han todde ev att bäckenet kanske blivit lite snett eller något. Ska bli skönt att ta tag i detta och OTROLIGT skönt att få det bemötandet. Som om det inte var något konstigt alls. Proffsigt. Äntligen kanske rygg och höft kan börja rätta till sig. JOY.

Ritch ratch!

Idag film med kollegan jag pratat om. Kollegan jag fortfarande inte berättat för. Men efter att ha varit hemma hos mig 2 ggr gissar jag att han börjat fatta. Hallå jag hade ju kollat upp vad Coloplast var för något. Står ju en del sådana lådor i badrummet. Nåja, den dagen kommer väl när jag berättar. Vi såg Garden State. Älska! Vet inte hur många gånger jag sett den.

Idag var jag och vaxade mig igen. Nu är jag redo att älskas. Var det någon som sade ironi? Självironi?

En av mina värsta egenskaper

Jag fokuserar alltid på det som är dåligt eller misstag jag gör. Det är jävligt utmattande. Intervjun från i fredags har gått från att kännas OK till att jag är ett pucko. Det som är positivt med det hela är att jag tror detta nu lett mig till att äntligen inse att jag måste träffa någon slags psykolog typish. Jag orkar inte leva mitt liv så här. Jag orkar inte stressa ihjäl mig under mina krav. Jag har återigen vaknat upp och insett att det tar död på mig att utåt verka lätt och bekymmerslös medan jag är totala motsatsen på insidan. Ja alltså inte jämt, jag har jäkligt kul också men...

Har för övrigt haft en bra helg. En sak jag inser är att jag äter mindre. Det är inget medvetet eller vad man ska säga. Jag tror det är det här eviga tuggandet OCH att stomin ofta låter och då blir man helt uppe i det och måste hålla för med ena handen etc. Senaste veckorna har det varit mycket luft. MYCKET. Mer när jag jobbar än helger. Konstigt. Kanske stress, kanske något annat. Om jag skulle få önska något så är det att stomin inte skulle låta så mycket. Så är det bara.

Stunder i livet man minns

Igår var det anställningsintervju. Gick nog på det stora hela bra. Var ju min nuvarande chef som höll intervjun så ingen främling. Det mest intressanta var frågan "Beskriv dig som person". Där gjorde jag nog inget bra jobb. Kanske just för att jag inte ar mest koll på mig själv som person trots att jag utåt sett nog verkar som om jag har det. Jobbet i fråga innebar lite mer ansvar än vad jag trott. Bra och dåligt. Jag är alltid rädd för att jag ska stressa ihjäl mig. Tycker om ansvar men det dödar mig också. En annan sak var att det skulle innebära en hel del resor runt till våra anläggningar runt om i världen. Kul? JA. Skrämmande? JA!
Behöver nu komma på ett löneanspråk. Det är alltid så jäkla svårt. Det är en sak när det är något definierat som fönsterputsare etc, men koordinator är liksom luddigt. Vi är 3 st kandidater för tjänsten så nu är det bara att se hur det går.

För att slappna av efter allt detta var vi ute och käkade, drack öl och quizade. Det var jag och en kollega som jag börjat hänga med en del, och 2 utav hans polare. Det är bara så att det är mycket roligare att hänga med killar. Andra samtalsämnen  och ofta mer skämt och ironi. Detta är den här kollegan jag skulle övat på att berätta om påsen. Har inte gjort det än men igår flaggade jag om att jag var redo att berätta. Tror han är lite nyfiken på vad min blogg handlar om , gissade nämligen på att den handlade om dildos igår så...
I min bokhylla, där jag samlar små minnessaker, ligger nu världens sötase ros gjord av ett ölkvitto som jag fick. Man blir varm om hjärtat för mindre!

Och ibland är det åt helt andra hållet!

Herregud! Om jag inte visste bättre skulle jag tro att någon gömt lyckopiller i maten idag. Hela dagen har jag haft en bubblade lyckokänsla i hela kroppen. Hur gött som helst. Vältrar mig i det när det väl är här. Yee-haa! Just nu är jag även hög på kaffe och på adrenalin. Imorgon är det anställningsintervju för min del. OCH precis innan det budgetgenomgång. Något som jag OM jag får jobbet ska ha mer ansvar för så det blir nästan som en "för-intervju". Håller tummarna för att det går bra och att jag i så fall får igenom den lön jag sikar på. Nu blir det till att stryka finbyxorna!

Skickar ut massa lyckokänslor genom kära world wide web. Ta för er!!

Idag är en annan dag

Först: tack ni underbara där ute!

Idag åter på jobbet. Aldrig är man väl så levande som när man blivit frisk.

Svackorna kommer och går i olika styrka och tid. Igår kunde en så enkel sak som att köpa Elle och bläddra i göra mig glad. Det är skönt. Att det någonstans finns både en vilja att faktiskt vara glad och att inte totaldö i sin egen självömkan.

Vad jag längtar efter just nu är en sån där kram som liksom håller sig kvar lite längre. En kram där man för några sekunder bara kan andas ut och släppa allt. Bara känna att allt kommer att ordna sig. Att tycka om. Längtar så det gör ont i hjärtat och kroppen.

Inte bra

Ibland är jag bara så fruktansvärt olycklig. Ibland önskar jag att jag inte vaknat upp från den där operationen. Så är det bara. Jag är så jävla arg på mig själv. Arg för att jag inte vågar förändra mitt liv. Trots de 2 livsomvälande saker som hänt mig stannar jag kvar i att göra det man ska göra, jobba och mala på. Visst gör jag kul saker. Men om någon skulle fråga mig om jag var nöjd eller lycklig skulle svaret bli nej. Grejen är ju den att jag är min största fiende. Ingen skulle kunna veta vad som rör sig i mitt huvud eller den stress jag lever med. Jag är ett skal av lugn med ett inre i kaos. Att våga göra något annat skulle kanske knäcka mig. Jag pallar inte med men samtidigt måste jag. Jag går runt som en levande död som gråter i hemlighet. Gråter över ett liv som går till spillo. Och nej detta har inte bara med påsen att göra men påsen gör den inte lättare om man säger så. Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Kanske borde jag träffa någon hjärnskrynklare men jag pallar inte det heller. Litar inte på dom. Men det är en helt annan historia.

På andra sidan

Börjar så smått bli människa igen. Puh! vilken helg. Legat i sängen el soffan non-stop. Trots värktabletter varit helt kass. Helt slut i kroppen och jäkligt ont i huvudet. Inget jobb idag. Magen har varit lite konstig. Givetvis pga att jag inte ätit så regelbundet som vanligt. Gissar att jag hade lite vätskebrist redan innan jag blev sjuk så kämpade på med att försöka återställa det. Tack och lov hittade jag 3 stackars Resorb igår. Note to self: se till att ha Resorb hemma!
Hostan som nu kommit har bland annat inneburit att det kommit ut slempluppar ur baken på natten. Det får mig att tänka på hur det skulle vara med reservoar om jag inte ens kan hålla tätt för plupparna!

Sjuk

Idag har jag sett en fin dag passera från insidan av min lägenhet. Flashback av den dryga vecka jag låg hemma förra året. Inte haft någon ork att röra mig. Tv, film, film, film, tv. Inte hungrig bara druckit saft typ. Gissar att jag har feber. Har maxat dosen av febernedsättare sedan igår kväll och ändå mår jag skit. Känns som jag har betong i skallen och kroppen är orkeslös. Fantastiskt att jag inte varit sjuk på 10 mån. GLAD att jag inte varit det. Mitt ärr gillar inte när jag snyter mig eller hostar. Inte stomin heller riktigt. Magmusklerna är inte riktigt hemma än. Nu SOVA med hopp om ek bättre morgondag.

Titt-ut!

OK då har det gått några dagar sedan livstecken. Mest för att jag gjort kul grejer. I tisdags var det ju film. Jag berättade inte. Var liksom inte läge att ta upp det. I onsdags tränades det och igår var jag på Kulturkalaset. Härligt väder med mat, sällskap och mer mat...och lite öl. Har mycket luft i påsen, det stör mig. Tvingar mig att hålla jackan över påsen och gå på toa mer än jag behöver. Bara för att tömma luft. Är ju inte direkt diskret när påsen är luftfylld. Idag är jag förkyld. Har varit seg hela veckan. Kände redan i måndags att jag hade förkylning i kroppen men sedan försvann det bara, för att komma tillbaka idag. Ugh! hatar att vara förkyld. Slår ut mig totalt. Så istället för att träna imorgon blir det nog soffa och TV.

Innan jag tar fortsätter mitt soffliggande vill jag tipsa om en grej. Sådana här armband man kan köpa för olika saker. Nu finns ett lila att köpa för att stödja UC & Crohns. Kolla in nedan länk. Jag köpte precis 5 st.

awareness bracelets UCVlog

Tid

Tänka sig, snart kommer det vara ett år sedan för en massa grejer. Ett år sedan jag började bli sjuk, ett år sedan jag borde åkt till akuten, ett år sedan jag gjorde det, ett år sedan veckan som knappt finns i mitt minne, ett år sedan operation, ett år sedan veckorna som aldrig tog slut på sjukhuset & ett år sedan jag skulle börja min långa återhämtning. Om bara några veckor är det 5 år sedan världen gick i bitar. 5 år sedan pappa dog. Jag tänker ofta på vad han hade sagt om allt det här. Jag tror jag och min pappa var väldigt lika. Där dom andra i familjen vill att man ska borsta av sig och köra på hade han nog mer förstått. Tror jag. Men jag vet inte.

Gott & Blandat

5 km gick bra igår. Kände mig stark! Trots att det är jobbigt är det så underbart att känna att denna kropp som höll på att brytas ner och ge upp börjar komma tillbaka! Att jag sedan blir helt däckad efteråt gör inget. Det kommer det med. Om ett tag. Har haft ont i min ena höft och det blev värre, men det skiter jag i. Har nu i en 7 års tid haft problem med både det ena och det andra - knän, hälsenor, rygg - kan ha att göra med UC:n. Det jag lärt mig efter att pressa kroppen lite nu är att det gör varken mer eller mindre ont om jag tränar. Flyttar runt lite beroende på dag. Jag väljer att ignorera smärtan. Är så van. Har blivit som ett sus i bakgrunden.

Om ni kommer ihåg så spenderade jag en galen natt förra gången jag hade mens. Frossa, smärta, kräkningar. Igår var det dags igen. Inte lika illa men ändå. Ingen kul trend. Jag visste redan när jag lade mig att jag inte hade några smärtstillande tabletter. Vaknade mitt i natten med ont i äggstockarna. Efter ett tag gick jag upp med hoppet om att jag hade några i min väska. Och det hade jag!! Ibland blir man nästan troende. Sedan var det bara att vänta på effekten. Så fort en endaste kroppsdel kom utanför täcket slog frossan till. Till slut avtog smärtan och frossan och jag somnade. Puh!

Nästa avbrott i sömnen var min galna granne som stod och skrek och bankade i dörrar och skåp. Klockan var väl 9. Efter en 20 min verkade hon vara utmattad så då somnade jag om. Halv tolv vaknade jag till liv nästa gång! Idag har det det städats i lägenheten. Efter påsen städar jag mer. Framförallt toaletten. Jag duschar ju alltid utan påse och då kommer det ut grejer liksom - hey vad ska man göra. Så förutom toalettstol och handfat tar jag upp golvbrunnen och rengör. Använder gärna Klorin då det känns desinficerande och bra. Det pratas ju en del om huruvida det är OK att kissa i duschen eller inte i olika forum. Dom skulle vara veta...

Igår skrapade jag ihop mig efter springturen i vilket fall och det blev räkfrossa!

Lukt

Första veckan efter semestern avklarad. Puh! Från total frihet 24/7 till 40 h fångenskap framför en dator. Idag slappas det! Hade gärna varit på WoW, men ändå inte. Musiken: ja. Allt folk: nej. Återigen ar jag svårt att göra saker jag brukade göra. Påminner.

Imorgon ska jag istället våga mig ut i fasansfulla 5 km-spåret i Skatås. Även om det var länge sedan jag var där minns jag backarna. Efter det blir det räkfrossa med I.

Jo just det, en sak jag tänkt på och det är det här med lukt. Det finns ju sprayer och grejer att köpa för att dölja sina spår på toa. För egen del så tycker jag inte det luktar så värst illa. Som kalops. Usch kanske hemskt att skriva men det är det enda jag kommer på. Har jag ätit fisk så luktar det fisk, det är en sak som är säkert. Jag är glad att jag inte upplever det lukta så mycket eller illa man är ju en del på toa på jobbet och hemma hos folk etc. Hur är det för er? Tycker ni att det luktar illa? (Asså hallå, det lukar ju inte mumma från de vanliga dödliga så...)

Att tala är guld!

Tittade precis på "En andra chans" på SVT. Om personer som hamnat i rullstol efter olycka. Jag tänker på hur jag kämpar med den här påsen och kan liksom inte greppa hur det skulle vara att förlora förmågan att gå och springa. Att springa är ju lite det som håller mig uppe många dagar. Människan är fantastisk på att anpassa sig. Jag beundrar dessa personer.

Jag har i vilket fall bestämt mig för att utsätta mig för att berätta om påsen för en person. Träna. En person på jobbet som är ny. Vi har umgåtts ett par gånger privat ute på stan. Nästa vecka ska vi kolla på film hemma hos mig eftersom han ska köpa en sån tv jag har. Jag ska bjuda på hamburgare. Jag skulle säkert kunna välja att inte säga något men jag vet t.ex att maggen låter mycket på kvällen när jag äter och jag har redan pratat om min blogg som är om något speciellt och jag säger inte vad det är. SÅ jag ska träna på att säga till en annan person, en pojke, att jag bajsar genom magen. Underbart.

Idag styrketränades det och maggen känns starkare. Drar inte lika mycket när jag försöker mig på sit-ups. Och det skulle väl vara konstigt annars det har ju snart gått 10 mån. Men det har varit segt.

Att känna igen sig

Läste DN när jag väntade på bussen idag. Läste om Ane Brun som har SLE. Kände igen mig. Ville dela med mig:

"– Jag blev tvungen att bearbeta många starka känslor och det har stärkt och utvecklat mig. På många sätt kan jag inte ens definiera vem jag var innan det hände. Att gå igenom något sådant kan lära en mycket om en själv och om livet. Och även om jag fortfarande kan känna mig lite bitter ibland, är jag också tacksam för de insikter jag fått, att jag får vara frisk och kan leva ut mina drömmar."

Waz up?

Här kommer ett inlägg 3 öl senare. Var ute med kollega på käk o öl. Snurrar lite i skallen. Ser fram emot att gå upp 06:10. Vi pratade lite blogg. Han har en blogg...om öl. Jag har sedan tidigare sagt att jag har blogg men inte avslöjat om vad. Känner inte honom så väl. Berättar när det känns bra. Man låter ju väldigt hemlighetsfull när man säger att man har en blogg som är lite specifik men inte säger om vad...
Igår sprang jag. 6 km på 30 min. Ont i höfterna idag. Trött som i koma igår. Blev en kort arbetsdag. Många har lite att göra. Jag mycket. Nu sova.

Ett kort inlägg

00:18 och jag ska upp tidigt imorgon. Skulle eg vart på bagageluckeloppis idag men vädret uruselt. Skulle eg på bio men C svarade inte på mitt sms trots att vi bestämt sön. Orkade inte ringa. Tror han har en del problem. Med påsen och sedan tidigare. Nåja. Istället skräpade jag runt hemma. Tog mig ut första vid 18. Promenad följd av kebab med film som sällskap. Lite strykning och förberedelser och nu ska bara alarmet ställas och sömn infinna sig så. Smärtsamt uppvaknande väntar imorgon 06:00...med snooze till 06:10.
Tänkte precis på en grej. Egentligen tänkte jag på en kollega som varit utbränd och liksom identifierar sig med det hela tiden känns det som. Han är killen som bränt ut sig. Många i min omgivning vet ju om att jag har påse och jag pratar och facebookar om det i skämtsamma termer. MEN det jag inte vill göra är att såga det till höger och vänster. Som tex i lördags pratades det om magåkomor till och med men jag var tyst. Jag är ju jag, inte en påse. Den gyllene balansgången med att ta bort tabun utan att identifiera sig för mycket med kära påsen. En hemligt uttryckt tanke får avsluta dagen och semestern. Mål för hösten är att stressa mindre. Göra ett bra jobb utan att trötta ut sig helt. Orka ha en fritid. OCH jag satt upp mig på körlektion i början av sept (första lediga tid). Hurra!

Sista semesterdagen

Japp klockan har passerat 00:00, sista semesterdagen har börjats.
I fredags städades det. Fönsterputs och allt. Tanke efteråt: underbart att jag pallar med. Blir starkare. Enda bestående men blev aj aj i knät som jag slog i elementet. Höll på att svimma på kuppen. Kallsvettig med is på knät låg jag på vardagsrumsgolvet. Knät är bättre nu.
Lördag som nu är igår då var jag nere på stan på loppis och sedan käkade jag korv på en speciell korvkiosk. En punkt jag hade på min semesterlista. Nu ikväll har jag träffat en sån där positiv person. Kalas var på schemat. Vi blev inte många och jag kände bara en person. Kul var det i vilket fall. Spel och trams. Nu är jag hemma. Nöjd och glad över dagen. Har haft en del småbök med påsen idag. Mycket luft som gjorde att den putat ut mer än vad jag tycker är kul. Sedan på festen var toan nära vardagsrummet så jag tyckte det var pinsamt att spola 2 ggr. Gick bara på toa 1 g. Fjantigt ut vet. Jobbar på det.

Silverpilen

Idag cyklades det minsann. Silverpilen rullades ut ur cykelförrådet. Låren brände. Jag och bror gav oss iväg i ett rasande tempo mot havet. 11,5 km enkel väg. 38 min. Bra jobbat säger jag. S.k cykelskrev lär jag belönas med imorgon. Återigen en dag med bad. Passar mig bra att bada efter frukost. Frukost + ett mellanmål ger inte så mycket output, det är ffa efter lunch och middag det blir bula på maggen.
Efter badet blev det ett par öl på stan. Med var en tjej som är väldigt mån om sitt utseende. Nu efter bröstoperation är det magen som hon är missnöjd med. Never ending story. Och hon har just mage att se hennes mage som en större issue än att ha en påse "din är ju platt ivf med kläder på". Kallas gördel. Valde att inte diskutera med henne. Hennes universum kan inte greppa något annat än hennes problem. Hon kommer att leva och dö missnöjd. Dö missnöjd över att hon varit missnöjd med allt. Allt är relativt som det så fint heter.
Jag försöker umgås med folk som är glada och positiva. Som omfamnar livet. Jag vet att jag själv brottas med en del skit men genom att umgås med negativa människor blir det bara knas.
Tror det var några dagar sedan jag grät nu. Dricker för dåligt i värmen. Kanske inte finns vätska nog till tårar

Oskulden tagen

Började dagen där gårdagen slutade: grill. Lunchgrill med U och I och Us alldeles nya bebis. Wow så söt. Efter det kliades det i min och Is äventyrstarm, hon har bil denna veckan. Klockan 15 satte vi oss i bilen och drog till Ullared (!). Har aldrig tidigare varit där. 987 kr fattigare + ett par skor (99) + dricka + pommes frites. Kändes mer än lagom, men stor vad folk handlar...och vad dom handlar shit! Full gas hem och firade med indisk mat. Jag firar för övrigt med vaxpropp. Gissar att det är badandet som gjort det. Hör min hjärna typ och så trycker det och gör ont i käken. Lite revaxör på det så är man nog som ny igen.
Ännu en händelserik dag där allt har funkar fint. Mycket luft från stomin men gillar ju pösiga toppar så ;)

12 timmars pass

Iväg vid 10:30 och tillbaka 00:00. Så som semestern ska vara. Börjar känna igen mig. MEN idag fick påsen mig att be grillsällskapet om vi kunde gå. Full av luft och annat kul trodde jag att jag skulle sprängas och fullt med folk omkring. Orkade bara inte köra en skogstömning när jag visste att det fanns toa 5 min bort. Dagsformen avgör hur flexibel man är. Tjejerna fattade inte riktigt brådskan så jag hävde ur mig "hur är det när nu är skitnödig, måste inte du gå NU då?" ska tilläggas att detta är mycket goda vänner. De verkar bara inte inse att även en påse har sin maxvolym.
Idag har det badats igen. SÅ glad att påsen sitter utan problem. Härligt att simma!
Nedan en liten bild från ovan på hur påsen brukar se ut på morgonkvisten när jag vaknar. Snacka om luft!
Oh! Och för att nämna något om det omöjliga så är det en gammal bekantskap (pre-påsen) som jag börjat se i nytt sken... Och så hemligt verkar jag inte kunna hålla mina tankar då mina kompisar undrar vad det där handlar om...

Hej bloggen!

Idag har jag varit på Marstrand. Det går framåt, jag blir modigare, bryr mig mindre om att påsen putar ut efter en stund. Hade en av mina snygga baddräkter på mig. Några sköna timmar med sol o bad. Röd snok + bringa trots solskydd. Imorgon på ett igen på annan strand.
Jobbångesten gnager i bakhuvudet, varje dag känns som söndag. I har samma, vi finner tröst i varandra.
I mitt huvud har jag börjat tänka på en person. Mer än så vågar jag inte skriva. Vågar inte erkänna det för mig själv egentligen. Bara fånerier som går över. Det omöjliga som lockar.
Just det ja, i natt drömde jag att jag köpte en ny kropp på en marknad. Inte för påsens skull utan för de snygga tatueringarnas skull. Sedan ångrade jag mig och fick veta att det var en gängmedlems kropp. Min kropp var på väg till bårhuset. Då vaknade jag i någon slags panik i min gamla fina kropp.