Till maria

Yes jag berättade! Tog lite längre tid att få tummen ur än jag planerat. Men så efter att ha träffats några gånger tog jag tag i det över några öl. Vi hade ju redan talat om min blogg så jag hade en väg in i ämnet. Jag berättade helt enkelt att jag var redo att berätta vad den handlade om och drog hela historien. Givetvis föll några tårar. Ville inte det men det är jäkligt svårt att hålla tillbaka ibland. Som tur var sa han bara att han inte såg annorlunda på mig än för 5 min sedan. Jag hade inte förväntat mig något annat egentligen. Han är en bra person som jobbar som volontär på cancerläger etc. Han var ett säkert kort. Tror min bekännelse öppnade upp för lite allvarligare ämnen, så han pratade också om personliga saker. Så som det brukar vara, ger man lite så får man mycket tillbaka. Var lite osäker på hur fortsatt umgänge skulle bli men vi har hängt några gånger sedan dess så. Han gav mig tillbaka lite av tron på pojkar. Men det är långt kvar till tanken på det där nakna och så. Men jag har redan gjort så mycket som jag aldrig trodde, så jag tror fortfarande. Kram!