Kli kli kli

Jepp eksemet är tillbaka! På typ en timme igår var det tillbaka. I natt vaknade jag 2 gånger av att det kliade såååååå mycket. Just nu sitter jag med is på ärret. Ett försök att förmedla hur det ser ut nedan. Hela ärret och sedan sträcker det sig ut till leverfläcken. Strange.

Dagen spenderades i skogen. 8 km från en förort till en annan. Spår av skumma nattverksamheter längs hela vägen. Kablar som bränts etc. Värmen under tröjan förbättrade inte eksemet. Blev även 2 öl på stan med I.
En bra dag. Imorgon bakluckeloppis om denna loppan tar sig upp i tid.

Hudfärgad?!

Tänkte på en grej idag på väg hem från affären (i affären tänkte jag på hur usel mat jag köpte. Mycket tomma kalorier om man säger så). I vilket fall, på väg hem tänkte jag på det där med hudfärg. Är alla hudfärgade påsar vit hudfärg eller vad man ska säga. Ja nog för att det nu lanserats svarta påsar men annars får alla gå runt med samma hudfärg? Det är ju inte bara konstigt utan diskriminerande i så fall. Någon som vet?

Om gårdagen var lång är dagen kort. Sov länge. So what, vila är min plan. Stytketränade faktiskt idag, men hemma inte på gymet. Tar emot att gå dit. Är nog delvis någon slags osäkerhet men ffa det faktum att det räcker bra att träna med det jag har hemma.

I övrigt har jag bara slappat. Börjat plöja igenom Sex and the city igen. För 3e gången. Det är så fantastiskt orealistiskt. Nu 3e gången är jag mer på Mr Bigs sida. Lagom intressant jag vet. Kanske för man har hela historien klar för sig på förhand. Men ett lyckligt slut är det lättare att ta skiten på vägen. Undra hur man själv kommer se tillbaka på saker och ting. Har för övrigt redan svårt att komma ihåg smärtan efter operationen. Vet ju att det är så vi människor funkar men har inte upplevt det så tydligt innan. The bliss of forgetting.

Världens längsta dag

Uppe tidigt idag för att återigen besöka vaxdamen som egentligen är en glad polsk tjej. Ritch ratch så var jag ute på gatan igen kl 10:15. Rådvill kollade jag in lite rea. Har nog aldrig varit inne i stan så tidigt. Belöning: 2 par jeans. Superlåga. Midjan går under stomin. Great. Fick återigen bevis på att jag är mindre än vad jag tror. Fick springa ut och byta storlek flera gånger. Ja ni vet sådär smidigt när man är ensam och yrar runt men något illapassande plagg orolig för allt man lämnat i provrummet. Väl hemma lyckades jag få tag på min fastighetsskötare och cykel. Miraklernas tid är inte över! Det vrak jag ställde in för ett år sedan funkade fint efter pumpning, smörjning och lite mekande. Hur grymt som helst. Minns att bromsarna inte funkade alls (sitter i navet) och lät som skenande elefanter. Kanske jag också kan självläka. Helt plötsligt har man en tjocktarm och allt är tillbaka på noll. Håller inte andan i väntan.
Annars då? Hm, ja det går la... Ibland OK, ibland bra, ibland inte bäst.
Rent fysiskt dras jag med det där trycket i jämnhöjd med stomin fast på motsatta sida. Hugger till ibland men annars mer som ett tryck. Har ingen aning om vad det är. Har haft det sedan direkt efter operation. Kanske någon trång passage...
I ett sommarstängt Sverige ger jag upp tanken på sjukgymnast för tillfället och tänkte ev våga mig till gymet imorgon.

Listor

Dessa eviga listor att beta av. Så fort jag har semester flyter allt upp till ytan som inte blivit gjort innan under året. Flyter upp som gamla lik. Idag hade jag t.ex på min lista att lämna in min cykel för service. Min cykel fick under första 2 åren inte plats i cykelrummet och mådde inte så bra av det. Har nu vilat 1 år i cykelrummet. SÅ idag köpte jag en cykelpump bara för att kunna ta mig till cykelreparatören. Väl nere i cykelrummet insåg jag att låset bytts. NY sak på listan: ring fastighetsskötaren. Givetvis är listan i Excel ;) Hela semestern ligger i Excel. Arbetsskada.
En annan sak som lades till listan idag: ringa sjukgymnast. Känner att jag behöver lite hjälp med mag- och ryggövningar. Dels för tips och dels för att få hjälp att våga. Grejen är lite den också att jag inte gillar att ligga på mage. Känns obehagligt för stomin. Så lite bra ryggövningar där jag slipper det skulle göra mig glad. Jag är ju annars ganska van vid att träna men känner mig lost just nu. Vet att jag med min friska kropp alltid tagit i lite för mycket så....

Semester dag 2 and counting

Idag har jag fått sprungit. Idag har jag mått bättre. Nu är det 1 eller 2 dagars vila. Hm. Unnade mig en cupcake med utsikt över Gbg och rusningstrafik. Min hemester är de små uppdragen. Imorgon ska jag fixa frillan och käka falafel. Behövs inte mer än så. Hemester a` la pensionär. Idag roade jag mig även med en tupplur på soffan och allmänt slappande hela kvällen. Sanningen är ju den att de dagar jag springer blir jag bra slö efteråt...och sedan är jag bra slö efter allt som hänt. Hade det inte varit semester hade jag inte vetat vad jag skulle ta mig till. Gick på tomma batterier.

1 mm från gråt...

...hela tiden. Idag tror jag jag gråtit 4 gånger. Nä alltså det är inte så att jag gottar mig i att må skit. Jag bara gör det och just nu har jag ingen kraft att ta mig ur det. Dvs träffa folk och komma över sig själv. Tidigare när jag mått såhär har jag ringt vänner eller familj. Men i ärlighetens namn orkar jag inte höra att jag ska rycka upp mig och se det positiva. Jag vet att jag kommer rycka upp mig, jag vet att jag kommer grilla, umgås och spela clown som jag alltid gör. Men just nu är det inte läge. Just nu tycker jag synd om mig själv och är arg på livet. Just nu kan jag inte hålla uppe skenet. Just nu svarar jag inte i telefon eller är jävligt kort. Om jag bara hade kunnat träna hela tiden. Då lever jag.

Trädkramare

Idag var det vandring på schemat. I vanliga fall brukar vi vara några stycken som går men eremiten skulle gå själv. Problemet med det är att jag har världens sämsta lokalsinne. Valde ändå ett område jag varit i många gånger men ändå var jag lost några gånger. Hallå eller. 12 km blev det. Valde bort det fetaste stödbältet, tog det som är som ett tajt linne typ. I denna sanna pionjäranda valde jag att satsa på pizza med både paprika och svamp efter vandringen. OK plockade bort lite av svampen men ändå. Vandringen kändes lång. Helt däckad efteråt. Ont i huvudet. Men det är härligt att låta kroppen arbeta. 1 km hade jag på mig tåskorna. Underbart fri känsla. Tyvärr kostar den fria känslan ont i knät och hälsenan så jag tar det lite i taget.
Som jag gissat innan innebär ledig tid att jag hinner tänka och känna. Som tur var är det tomt i skogen och träden bryr sig inte om den stackare som går och gråter.