fredag 27 juli 2012

Magkatarr

Igår fick jag nog av magkänningarna så idag var det upp kl 07 (på semestern!) för att ringa Vårdcentralen. Träffade Herr Doktor på förmiddagen och han bekräftade mina mistankar - magkatarr. Fick någon slags medicin så nu hoppas jag att det ska ta bort vartenda knas jag har kvar. Gissar att det är en salig blandning av stress, depp, sova dåligt, kaffe, stark mat, alkohol etc etc. Livet helt enkelt. Jag vet att jag är lika knasig som min mage som fortsätter att köra på som innan. För mig räcker det inte att bli av med tjocktarmen för att fatta. Jag är en envis jävel.

4 kommentarer:

  1. Aha, magkatarr...hoppas på att medicinen biter på den. Ja, stressen min vän, vad gör man åt den? Det är att vara envis är ju inte alltid till ens fördel...kram.

    SvaraRadera
  2. Hej! Har ulcerös kolit och kommer snart genomföra en op, kanske akut! Vad har du för grundsjukdom och hur är din livskvalitet nu? Hoppas det funkar bra. Hälsningar Ida / Idanolsson.blogg.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Ida! Min grundsjukdom var Ulcerös Proktit dvs inflammation begränsad till ändtarmen. Detta hade jag i nästan 10 år innan jag fick akut Ulcerös Colit som behövde opereras direkt. Jag levde mer eller mindre vanligt liv med mon Proktit och sedan under ca 3 veckor vändes allt upp och ner. Läkaren snackade om att livet efter operation skulle bli som vanligt och jag skulle känna mig frisk. Grejen var ju att jag bara under en väldigt isolerad tid känt mig sjuk, jag hade inte åratal av magknas bakom mig. Detta gjorde allt väldigt svårt att ta in. Samtidigt var jag så sjuk att jag inte kunde ta in det hela utan bara önskade att det skulle gå över. Min livskvalitet är god på det sättet att jag mer eller mindre lever som innan. Kan äta allt mer eller mindre, dricka öl, träffa vänner, sitta på bio utan att behöva tänka på att springa på toa. Detta gör att jag har inga planer på att göra reservoar eller så. Jag vill fortsätta "ha kontroll" över skiten om man säger så...Den mentala biten kämpar jag en del med. Både det faktum att jag har en påse med skit på magen och det faktum att man liksom alltid är utelämnad till problem som kan komma och operationer som kan behövas. Jag tar fortsatt små steg och utmanar mig. Något jag inte gjort men jobbar på är att träffa någon hjärnskrynklare för att puffas framåt i lite snabbare takt och kunna ta de bakslag man kan råka ut för (jag hade t.ex en liten operation i mars som inte blev som tänkt och det kan vara svårt att tackla). Det är ju inte för inte jag nu fått magkatarr...
      Med god smärtlindring och tålamod går det mesta bra och jag vande mig hyfsat fort med den där Alien som sticker ut ur magen. Det finns många fina bloggar och männsikor som har hjälpt mig, liksom grupper på Facebook. Ett långt och luddigt svar för att säga att jag har en god livskvalitet med livet sätter även mig på prov ibland (som med alla männsikor). Önskaar dig all lycka till med operationen!!! Tveka inte att höra av dig med ev frågor eller dylikt (kan även mejla om du inte vill outa det här)!!!! (Ska ta en titt på din blogg också, tack för att du delar med dig :) ) Många kramar Pricken

      Radera
  3. ...och träna! Det första jag frågade stomiterapeuten. Jag kan träna och det är viktigt för mig. Och resa.

    SvaraRadera