tisdag 7 februari 2012

Kämpar eller ger upp

Idag är en sån där dag jag vaknar 1 sek efter stressen, den finns där innan jag slår upp ögonen. Nej tack. Vill bara vägra och stanna under täcket, kolla på film och stanna inne från världen. Jag har snällt duschat och klätt på mig. Biter ihop till den grad att det gör ont i käkarna.

4 kommentarer:

  1. Hoppas dagen blev bättre. Har också en månad fylld av stress - delvis självförvållat. Allt händer på samma gång och jag blir mest trött, trött, trött. 200 % plugg, tre extrajobb och jobbintervjuer. Kan någon bjuda mig på en två-veckors semester i typ...Goa ;)? Kram!

    SvaraRadera
  2. Alright, nu är vi allra minst två med stomi här i världen iallafall. Jag har precis fått komma hem på en helg-permission, vilket såklart känns väldigt bra.
    Stomin i sig verkar rulla på som den ska, men jag ska snart börja anpassa den lite med tabletter eller granulat.

    Stomi var helt enkelt menat att sitta på min kropp, trots mitt kämpande i flera år för att hitta alternativ. Men vet du vad, det är precis som jag skrivit många gånger förut, stomi funkar galet bra.

    // afAdam

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Adam! Du har kämpat tappert no doubt! Härligt att höra att allt verkar funka bra och jag gissar att du ser fram emot att få permission från otaliga toabesök och att kunna komma igång med allt igen. Full av beundran, du är en riktig fighter som hållt humöret och kämparglöden uppe!

      //Pricken

      Radera
    2. Tack Pricken!

      Det känns faktiskt helt jävla galet befriande att slippa alla akuta toalettbesök, all smärta där bak efter alla toalettbesök och tanken på att livet åter igen öppnar sig. Det här är så mycket större än man kan tro.

      // afAdam

      Radera