Jag skämtar inte jag trodde jag skulle lyfta från soffan efter maten. Jäklar vad luft jag hade i maggen. Har varit ovanligt lugn under dagen och det tog den igen ikväll. Under ledigheten i påsken uppmärksammade jag att magen var mer lugn än på jobbet.
Igår kunde jag inte få nog av att gå. Gick till I och sedan hem igen. Är bara så glad att jag kan röra mig. Minns evighetsfärden till Vårdcentralen efter op. Minns tyngden av ett mjölkpaket. Igår på min promenad mindes jag evighetsnätterna på sjukhuset stirrandes på höghusen i Strömmensberg med ljuset i trappuppgångarna som tändes när någon kom hem. Säkert från något roligare än en uppsprättad mage.
Mer och mer lättklätt i värmen. Jag både inte bryr mig samtidigt som jag bryr mig en jäkla massa. Precis som jag många gånger är jäkligt glad samtidigt som jag är jäkligt ledsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar